Rottneros Park är en blomster- och skulpturpark med de stora stilparkerna i Europa som förebilder. Parken ägs av Stiftelsen Greta och Svante Påhlsons minne och drivs sedan 2007 av det kommunägda bolaget Rottneros Park Trädgård AB.
Rottneros Park är en blomster- och skulpturpark med de stora stilparkerna i Europa som förebilder. Parken ägs av Stiftelsen Greta och Svante Påhlsons minne och drivs sedan 2007 av det kommunägda bolaget Rottneros Park Trädgård AB.
Barncancerföreningen i Västra Sverige fick 1996 ett torp av en privatperson. Stugan, som ligger strax utanför Sunne, skänktes under förutsättningen att den skulle användas av barncancerdrabbade familjer.
Idag består Jon Bengtsättern av tre stugor med all tänkbar utrustning. Närheten till naturen och Sunnes alla besöksmål ger familjerna möjlighet att koppla en i rofylld miljö varvat med upplevelser.
Rottneros Park samarbetar med Jon Bengtsättern genom att bland annat skänka entrébiljetter inför varje säsong.
Här kan du läsa mer om Jon Bengtsättern på barncancerfonden.se
Anrika bruksmiljöer och vackra herrgårdar. I Värmland finns många fantastiska kulturmiljöer. 41 av dem har bedömts vara så värdefulla att de pekats ut som områden av riksintresse för kulturmiljövården. Rottneros Park är en av dessa.
Länsstyrelsen Värmland har gjort en serie filmer om värmländska kulturmiljöer.
Svante Påhlson hade många visioner om Rottneros herrgård och park, visioner som utvecklades och genomlevde olika faser allt eftersom Påhlsons intresse för park och skulptur växte. Den första fasen handlade om att skapa en ståndsmässig inramning till den nya herrgårdsbyggnad som uppfördes efter branden 1929. Ständigt närvarande var samtidigt tanken att skapa ett romantiskt skimmer över sagans Ekeby. Påhlson ville möta förväntningarna hos de många turister som kom till Rottneros för att se kavaljerernas miljö. Det Selma Lagerlöf berättade om i sagan fick sin tolkning genom Svante Påhlson och hans rådgivare, däribland arkitekt Georges von Dardel. Det romantiska skimret förkroppsligades dels som formell stilpark med influenser från barocken, dels som landskapspark med den trolska naturen som ideal. I Rottneros Park sammanförs dessa båda ideal i olika delar av parken, med den gemensamma nämnaren – skulpturkonsten.
Svante Påhlsons intresse för skulptur var stort och utvecklades än mer med tiden. Allt eftersom skulpturintresset och samlingen växte fick Påhlsons vision en allt tydligare pedagogisk karaktär: att ge de kända samtida nordiska bildhuggarna möjlighet att visa sina verk i en miljö som var särskilt utarbetad för dem. Han hade också som ambition att stötta skulptörerna och konsten, därför valde han till stor del verk av då levande skulptörer.
Med den pedagogiska tanken följde idén att också sätta in dessa skulpturer i ett kulturhistoriskt sammanhang – han började köpa in representativa verk från tidigare epoker i konsthistorien. Den ambitionen, tillsammans med ambitionen att skapa en miljö som var särskilt utformad för varje skulpturverk, gjorde Rottneros skulpturpark till något alldeles unikt.
Några av de personer som var betydelsefulla för utformningen och det slutliga resultatet var, förutom Svante Påhlson själv, arkitekt Georges von Dardel, som var den mest tongivande i det initiala skedet, trädgårdsarkitekt Edvard Jacobson samt trädgårdsmästare Bertil Johansson. Parken byggdes inte upp efter någon generalplan, i stället utvecklades den allt eftersom nya idéer, skulpturer och skulptörer dök upp på arenan. Men det fanns en viktig grundstruktur som allt byggdes kring: två nord-sydliga axlar. De nord-sydliga axlarna korsas av en öst-västlig axel som skär genom herrgårdsbyggnaden. Axelverkan är en viktig komponent i den klassicistiska parkstilen, och det var i den andan parken fick sin grundstruktur, för att stilmässigt överensstämma med den nya herrgårdsbyggnad som stod färdig 1932.
Svante Påhlson var också noga med att bjuda in det omgivande naturlandskapet i parkupplevelsen, för att skapa en samverkan mellan arkitektur, park, skulptur och natur. Vyer och siktlinjer utöver sjön Fryken och de mörka skogssluttningarna skulle vara en del av helhetsupplevelsen. Parkrummen, å andra sidan, skulle vara omgärdade med strikta häckar och fyllda av rik vegetation. Den här kontrasten mellan formell stilpark med räta linjer kontra öppna vyer över böljande landskap ger en spännande parkbild.
Rottneros Park ligger i Fryksdalen i Värmland. Fryksdalen har fått sitt namn av Fryksdals härad som var beläget i området kring Frykensjöarnas dalgång, samt dess bidalar upp till gränsen mot Norge i väster. Fryksdalen har genom alla tider varit jordbruksbygd men från 1500-talet fick järnhanteringen en växande betydelse. Under 1600-talet växte det fram en fantastisk brukstradition i Värmland med över hundra bruk. Enbart inom nuvarande Sunne kommuns gränser fanns drygt tio bruk. Det var denna miljö som var grunden för Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga som utspelar sig runt 1830. Man kan tydligt se att hennes författarskap bygger på sanna historier från den här tiden och Rottneros som var det största och rikaste bruket blev Ekeby i sagan. Ekeby, majorskan Samzelius älskade hem som hon fördrevs ifrån medan de beryktade kavaljererna härjade fritt.
Rottneros nämns första gången i Värmlands jordabok 1540. Namnet Rottneros är en sammansättning av orden rotn som betyder rytande och os som betyder mynning. Rottneros betyder alltså den rytande forsens mynning och det var just vid älven Rottnans mynning som den första herrgården byggdes. Under den stora uppgången av järnhanteringen växte Rottneros bruk och säteri. Placeringen vid forsarna var såklart strålande för denna verksamhet. Men under andra halvan av 1800-talet gjorde olika innovationer att den hantverksmässiga hanteringen av stångjärn blev ekonomiskt ohållbar och Värmland drabbades av en total bruksdöd.
När järnhanteringen lades ner på Rottneros järnbruk 1884 var det den sista i Fryksdalen. Två år tidigare hade bergsingenjör Hampus Montgomery förvärvat Rottneros efter en konkurs. Han utvecklade den mekaniska verkstaden och vid sekelskiftet var Rottneros en stor tillverkare av jordbruksmaskiner. Även jordbruk, skogsbruk och sågverksrörelsen effektiviserades och på så sätt överlevde Rottneros bruk i motsats till de flesta andra. 1887 hade det nya träsliperiet för tillverkning av pappersmassa tagits i bruk. Det är en tillverkning som överlevt fram till idag och som gör Rottneros bruk till ett världsomspännande företag.
Under 1900-talets tidiga år startades också produktion av elektricitet genom vattenkraft från Rottnafallen. Tiderna var dock svåra och vid Montgomerys död var verksamheten konkursmässig. Svante Påhlson, som var förlovad med Greta, Hampus Montgomerys näst yngsta dotter, övertog nu verksamheten tillsammans med de elva syskonen Montgomery. Verksamheten sanerades och 1916 bildades Rottneros AB som under Svante Påhlsons ledning utvecklades till ett storföretag.
Svante Påhlson gifte sig med sin Greta 1913 och flyttade in i herrgården 1918. Vid en häftig brand lucianatten 1929 totalförstördes herrgården men en ny och mycket pampigare herrgård uppfördes och stod färdig 1932. Den är byggd i nyklassicistisk stil och återuppförandet blev närmast en riksangelägenhet eftersom turisterna redan hade börjat strömma till Rottneros, sagans Ekeby, och det blev viktigt att skapa ett Ekeby som kunde motsvara förväntningarna. Efter andra världskrigets slut kom det enorma ekonomiska uppsving som gjorde det möjligt för Svante Påhlson att förverkliga sina drömmar om Rottneros Park. En intensiv uppbyggnadsfas tog vid och varade fram till Svante Påhlsons död 1959.
Bruket stannade kvar i familjens ägo fram till 1976 då den kraftproducerande och industriella delen av verksamheten såldes. Rottneros herrgård och jordbruk är än idag i familjens ägo. Ägandet av Rottneros Park övergick 1976 till Stiftelsen Greta och Svante Påhlsons minne, bildad av makarna Påhlsons barnbarn. Familjen drev parken fram till 2007 då Sunne kommun tog över driften.
Läs mer om Rottneros Parks vänner